Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig pĂ„ behandlingshem dĂ€r djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjĂ€lplig i behandlingen. Tidigare forskning visade pĂ„ olika sĂ€tt hur djur kunde anvĂ€ndas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot mĂ€nniskor samt hur relationen mellan djur och mĂ€nniska kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades pĂ„ tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsĂ€ttning, sjĂ€lvförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, kĂ€nslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istĂ€llet för mĂ€nniskor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersĂ€tta den sociala, mĂ€nskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjĂ€lpte dem i deras behandling.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur anvÀnds i tvÄ förskolor med sÀrskild profilering mot djurhÄllning samt hur pedagoger anvÀnder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar ocksÄ att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd, Àr betydelsefullt eftersom det kan fÄ barn att kÀnna empati och utveckla ansvarskÀnsla..

Denna uppsats behandlar sÀrskiljningen mellan mÀnskliga och ickemÀnskliga djur i rÀttighetshÀnseende. Mitt syfte Àr att utifrÄn en vÀrdegrund baserat i mÀnskliga rÀttigheter och frÄgestÀllningarna ?Kan en sÀrskiljning mellan mÀnskliga och ickemÀnskliga djur berÀttigas i rÀttighetshÀnseende?? och ?Varför förnekas ickemÀnskliga djur rÀtten till liv?? ifrÄgasÀtta varför rÀtten till liv förnekas ickemÀnskliga djur. Min tes Àr att andra djur har rÀtt till liv och tanken Àr att genom att belysa den antropocentriska vÀrldsbilden som prÀglar samhÀllet synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot mÀnniskor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgÄr frÄn de juridiska och politiska instrument som berör vÄrt förhÄllande till andra djur för att fastslÄ gÀllande rÀtt.

Syftet med studien var att undersöka vÄrdpersonalens instÀllning till djur samt upplevelsen hos vÄrdpersonal av delaktighet och inflytande nÀr djur introduceras pÄ sÀrskilda Àldreboenden. Metoden var deskriptiv och komparativ studie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. EnkÀtstudie besvarades av 102 vÄrdpersonal pÄ elva sÀrskilda Àldreboenden. Resultat visade att 74 %vÄrdpersonalen ansÄg att djur pÄ sÀrskilt Àldreboende Àr mycket bra och om upplevelsen av sin hÀlsa i relation till djur pÄ avdelningen beskrevs av ett fÄtal som att hÀlsan har försÀmrats, majoriteten svarade att hÀlsan inte hade försÀmrats. Studien visar att förekomsten och frekvensen av besök av djur och lÀngden pÄ besöken Àr hög.  NÀstan hÀlften (47 %) av vÄrdpersonalen har varit med om att djur introducerats under deras anstÀllningstid och djuret / djuren sköts frÀmst av vÄrdpersonalen.

I den hÀr undersökningen studerar jag vilka sociala innebörder som husdjursÀgare tilldelar sina husdjur, och hur husdjursrelationen pÄ sÄ sÀtt kan bli möjlig som en meningsfull relation mellan mÀnniska och djur. Jag har utfört fem semistrukturerade intervjuer med personer som har olika husdjur eller sÀllskapsdjur, och analyserat intervjuerna med Michael Billigs diskurspsykologiska, dilemmatiska ansats. HusdjursÀgarna tilldelar sina husdjur tvetydiga innebörder utifrÄn vilken syn de har pÄ husdjurets medvetande, dess plats i kulturen, dess förhÄllande till tid, samt des förmÄga till kommunikation. Husdjuret behandlas omvÀxlande som ett djur och som en varelse med mÀnsklig karaktÀr. Jag har kunnat finna samma tvetydiga förhÄllande till husdjur i vÀlkÀnda filosofiska texter, och drar dÀrmed slutsatsen att vÄrt förhÄllningssÀtt till husdjur Àr en del av vÄrt samhÀlles sunda förnuft och har formen av ett dilemma mellan mÀnskligt och djuriskt.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom omrÄdet djur och natur och pÄ vilket sÀtt det i förekommande fall anvÀnds som en resurs pÄ de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att fÄ en uppfattning om hur de ser pÄ djur och natur och dess möjligheter samt huruvida nÄgra hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt omrÄde och ett intresse som i mÄnga fall delas av bÄde barn och pedagoger. De frÀmsta skÀlen för att inte hÄlla egna djur pÄ förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur anvÀnds som en resurs pÄ de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrÄgor. .

I denna studie behandlas olika teorier kring barn och ungdomars sociala utveckling och lÀrande i integration med djur. Vidare exemplifierar studien hur detta arbete med djur kan bedrivas. Undersökningen innefattar ocksÄ vad högskoleutbildade pedagoger i förskolan och skolan har för attityder kring att integrera djur i den pedagogiska verksamheten. För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av fÀltstudier baserade pÄ observationer, protokoll, intervjuer, och samtal.. I denna studie har Àven en enkÀtundersökning genomförts i syfte att ta reda pÄ attityder kring integration mellan barn/ungdomar och djur.

ResumĂ©Titel: Förbud mot sexuellt utnyttjande av djur ? En frĂ„ga om djurskydd eller rĂ€ttigheter?Idag Ă€r sexuellt utnyttjande av djur inte uttryckligt förbjudet i svensk lagstiftning. De undersökningar som gjorts av omfattningen av sexuella övergrepp pĂ„ djur visar dock att problemet inte Ă€r av trivial karaktĂ€r. Även djurpornografi förekommer i stor omfattning, sĂ€rskilt pĂ„ Internet. Detta examensarbete avser att redogöra för rĂ€ttslĂ€get nĂ€r det gĂ€ller sexuella övergrepp pĂ„ djur samt för de argument som har presenterats för respektive emot ett förbud mot sexuellt utnyttjande av djur.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka nÄgra förskolebarns kunskap om ett antal djur i nÀrmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn pÄ en förskola intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Barnen fick se pÄ bilder pÄ djur och andra organismer som finns i naturen, berÀtta vad bilden förestÀller och svara pÄ om det Àr ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och anvÀndes av pedagoger och barn pÄ förskolan i tvÄ veckor. Pedagogerna som anvÀnt spelmaterialet svarade pÄ en enkÀt om spelmaterialets anvÀndningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur djur respektive musik kan anvÀndas som fysisk-, psykisk- och social stimulans i vÄrden av Àldre över 65 Är. Litteratur har sökts i tre stora databaser och inkluderad litteratur har analyserats och kvalitetsbedömts. Djur och musik har visat sig ha positiva effekter för de Àldre i ordinart boende eller pÄ Àldreboende. De positiva effekterna visade sig genom förbÀttring av depression, ensamhet, sömn, fysiska och kognitiva funktioner. Förbattringarna visade sig genom musikterapi eller djurterapi dÀr mÀnniskan kan interagera med djur.

Efter att vi kommit i kontakt med en tidningsartikel som handlade om barn som lÀste för en specialtrÀnad hund, vÀcktes vÄr nyfikenhet för möjligheten att anvÀnda sig av djur i undervisningssyften. VÄr utgÄngspunkt Àr att studera hur barn kan trÀna upp sina lÀsfÀrdigheter. AvgrÀnsningen i studien innebÀr att vi har för avsikt att studera yngre barns, i Ärskurs 2, upplevelser av att lÀsa högt för ett djur. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av intervju, dÀr 6 elever intervjuades, eftersom vi var intresserade av att studera elevers uppfattningar och tankar kring att lÀsa för ett djur. I resultatet har det framkommit att nÀr eleverna talade om lÀsupplevelsen beskrev de att de fann det roligt att lÀsa för sin hund.

Den hÀr uppsatsen vill exemplifiera och beskriva hur interaktionen mellan mÀnniskor och djur kan anvÀndas i socialt arbete. Genom kvalitativa intervjuer med professionella som anvÀnder djur i vardagen. Allt frÄn vÄrdhundar hos dementa pÄ Àldreboende till ridhÀstar för att hjÀlpa unga med sjÀlvdestruktivt beteende, har vi funnit gemensamma effekter som djuret bidrar med i inter-aktionen. Genom att applicera teorier som social pedagogik, makt och symbolisk interaktionism försöker vi tydliggöra interaktionen och vad som sker utifrÄn olika teoretiska perspektiv. Ur resultatet kommer vi presentera djurets olika funktioner och roller som icebreaker, motivations verktyg, skapare av sammanhang och signifikant andre.

Arbetsterapi Àmnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter pÄ mÀnniskans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmÄga, vilket Àr en förutsÀttning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlÀgga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har pÄ individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsomrÄdena djurÀgarskap och djurterapi.